Surrogat.info bemöter Sveriges Kvinnolobby ang remissvar

Sveriges Kvinnolobby går till hart angrepp mot den utredning om assisterad befruktning som påbörjats. Man motsätter sig nu inte enbart surrogatmödraskap utan också att ensamstående kvinnor ska ha rätt att bli föräldrar genom assisterad befruktning. Annars går man emot barnets bästa enligt kvinnolobbyn. Ensamstående mammor är nu inget att ha alltså.  Barn ska ha två föräldrar vid födseln, vare sig mer eller mindre. Dessutom ska genetisk och biologisk koppling säkerställas vilket väcker frågan om man också vill utesluta lesbiska par från inseminering då barnet inte kan ha genetisk koppling till båda sina föräldrar. Embryodonation är då också helt uteslutet och livmoderstransplantationer.  Transpersoner ska absolut inte heller få rätt till assisterad befruktning, detta skulle kunna leda till att de skulle kunna bli föräldrar genom surrogatmödraskap vilket måste förbjudas. Sättet man beskriver transpersoner i sitt remissvar är skrämmande och visar bara på den transfobi som tyvärr är etablerad inom Kvinnolobbyn idag.

Surrogatmödraskap är dock det röda skynke som verkar driva Kvinnolobbyn i dessa frågor.

Kvinnolobbyn underkänner helt utredningen och kallar den för en cirkus. Statens Medicin Etiska Råd, SMER, saknar kompetens i dessa frågor, man har helt missat både medicinska och etiska aspekter och består bara av politiskt tillsatta personer som lämnar bristfälliga rapporter enligt kvinnolobbyn.

Vilken kompetens har då SMER? Tittar man på sammansättningen så består rådet bl.a. av:

En professor i medicinsk etik, en professor i barnpsykiatri, en professor i medicin, en psykiater och professor i medicinsk psykologi, en överläkare med ansvar för neurorehabilitering, en läkare som tidigare varit generaldirektör för socialstyrelsen, en leg sjuksköterska som varit vice ordförande i Kalmar läns landsting, en sjuksköterska som är specialiserad inom psykiatri och som undervisar i etik och vårdlärande, en specialistläkare i geriatrik som arbetat med kvalitet och etik i vården, ytterligare en professor i etik och teoretisk filosofi, samt ytterligare ett antal personer som bedömts ha så stor kompetens att de har fått förtroendet att vara med i SMER.

Om nu alla dessa personer saknar kompetensen Kvinnolobbyn efterfrågar kanske man kan lyssna på Outti Houvatta vid Karolinska Institutet i Stockholm? Hon är professor i gynekologi och förlossningsvård och en av de främsta i Sverige inom sitt område. I läkartidningen har hon uttalat sig flera gånger om varför surrogatmödraskap behövs men också kunnat presentera förslag på hur det skulle kunna genomföras i Sverige på ett kontrollerat sätt. Professor Houvatta har till skillnad från Kvinnolobbyn egen erfarenhet av surrogatmödraskap från de år surrogatmödraskap var tillåtet i Finland och hon har även forskat i ämnet.

Om nu inte hennes kunskap anses tillräcklig för Kvinnolobbyn kanske American Society of Reproductive Medicine, ASRM, uppfyller kvinnolobbyns kompetenskrav? Det är en av världens främsta organisationer för gynekologer, förlossningsläkare och personer som arbetar med assisterad befruktning. I USA finns erfarenheter av surrogatmödraskap sedan drygt 30 år tillbaka och det föds närmare 2000 barn/år endast i USA i dagsläget. ASRM har i sin rapport som kom ut förra året kunna konstatera att surrogatmödrap har fungerat väl och att man haft goda erfarenheter. De farhågor som funnits kring att det skulle vara fattiga kvinnor i USA som var surrogatmödrar bara för att de fått ekonomisk kompensation har visat inte stämma. ASRM förespråkar därför att surrogatmödraskap bör fortsätta så länge det sker under kontrollerade former och man har dessutom tagit fram riktlinjer för hur man ska kunna arbeta med surrogatmödraskap på ett kontrollerat sätt och kunna minimera de medicinska riskerna.

Men vi ska strunta i vad alla dessa säger därför att all form av surrogatmödraskap är människohandel med kvinnor och barn enligt Sveriges Kvinnolobby. En organisation som dock inte delar Kvinnolobbyns uppfattning är Alliance Anti Traffic (AAT).  AAT har istället uppfattningen att surrogatmödraskap inte alls har med människohandel eller trafficing att göra utan har istället förespråkat att surrogatmödraskap bör tillåtas och regleras för att kunna genomföras under trygga former och så att rättigheterna hos de kvinnor som är surrogatmödrar stärks.

Det är inte utan att man blir nyfiken på den egna kompetensen i Sveriges Kvinnolobby när det gäller dessa frågor kring assisterad befruktning. Den måste vara enorm och oerhörd då man helt kan underkänna inte bara en utredning, utan också den samlade kompetensen i SMER samt helt ignorera de erfarenheter som finns kring från professionella organisationer som arbetar dagligen med dessa frågor.

Här kommer dock ett litet tips till styrelsen för Sveriges Kvinnolobby. Det räcker inte med att kalla sig för ”jämställdhetsexpert” och att ha okritiskt läst Kajsa Ekis Ekmans bok ”Varan och Varat” för att bli expert inom reproduktiv hälsa och surrogatmödraskap.

Remissvaret väcker dock en mängd frågor. Att man nu också vill förbjuda ensamstående kvinnor från att bli föräldrar med hänvisning till barnets bästa, innebär det också att man anser att ensamstående kvinnor inte är fullgoda föräldrar? Om inte ens Sveriges Kvinnolobby kan stå upp för ensamstående kvinnor i Sverige, vilka är organisationen till för då? Heterosexuella, gifta, vita kvinnor i medelåldern med god inkomst?  Frågan är om Sveriges Kvinnolobby verkligen representerar alla sina medlemsorganisationer i denna fråga?

När kvinnolobbyn använder ”barnets bästa” som argument, är det verkligen inte ett större problem att det idag föds oönskade barn till ofrivilliga föräldrar,  än att ofrivilligt barnlösa kan få hjälp att bli föräldrar till önskade barn?

Att Kvinnolobbyn är motståndare till Surrogatmödraskap är ingen nyhet, det finns många viktiga och svåra frågor kring just surrogatmödraskap att ta upp och frågan är långt ifrån enkel. Det är dock sorgligt att man helt struntar i de erfarenheter och den kompetens som faktiskt finns hos de som arbetar med frågan.  Det finns många goda erfarenheter i just surrogatfrågan att dra lärdom av men det finns också flera dåliga erfarenheter som vi givetvis också måste lära oss utav.

Sverige har en unik möjlighet att ta lärdom av dessa erfarenheter, både bra och dåliga innan vi själva tar beslut i frågan. Därför måste utredningen kring surrogatmödraskap fortsätta.